Statens olycksfallsbyrås viktigaste uppgift var att bära omsorg om vinter- och fortsättningskrigets invaliders ersättningstrygghet. Ersättningssystemets brist på sammanhang och föreskrifternas olikheter väckte likväl missnöje hos mottagarna av ersättningarna.
Den nya militärskadelagen från år 1948 förbättrade situationen genom att göra en officer och en soldat likvärdiga och genom att på ett betydelsefullt sätt höja ersättningarnas nivå. Lagen tryggade livet under fredstid för dem som skadats i kriget och med hjälp av den hjälpte man änkorna och barnen till dem som avlidit i kriget genom att trygga deras utkomst med servicepensioner.
Lagen började tillämpas i praktiken i Olycksfallsbyrån (senare Olycksfallsverket), som år 1996 anslöts till Statskontoret. Nu, 75 år senare, utgör militärskadelagen fortfarande ett av de viktigaste arbetsredskapen, när Statskontorets grupp för Militärskadeärenden inom Medborgarservicen fortsätter den hedersuppgift som Olycksfallsbyrån påbörjade.
Det fanns ”fruktansvärt mycket” arbete
Stiftandet av militärskadelagen ledde till en verklig rusning när det gällde ansökningar. De som handikappats allvarligt i kriget ansökte omedelbart om ersättningar. Till dem började man betala för sjukvård och rehabilitering t.ex. vid Kauniala krigsskadesjukhus.
Det uppstod rusning vid behandling av förstagångsansökningar delvis också på grund av rusning vid Krigsarkivet. Det fanns ”fruktansvärt mycket” arbete och ”varje kväll gällde det att utföra övertidsarbete”. Den långa behandlingstiden ledde till inlämnade besvär och riksdagsspörsmål. Den värsta rusningen rådde i början av 1970-talet, när antalet ansökningar som ännu inte avgjorts uppgick till över 17 000.
På grund av rusningen kallade man in en arbetsstudieman, ”klock-Kalle” (”kellokalle”), som skulle finslipa processerna. Denne studieman riktade uppmärksamhet på att pappren dröjde i avdelningen 40-60 dagar, men den effektiva behandlingstiden var ringa. Man räknade ut att genom att förbättra tillvägagångssätten skulle man i hela byrån spara in 49 människors arbetsinsats.
Byrån övergick delvis till datortiden år 1975. Det Sovako-system (gällande krigsskador) som nuförtiden är i bruk, togs i användning år 1994.
Inom Olycksfallsverket fanns det ännu i medlet av 1980-talet ca 250 anställda, som behandlade ersättningsärendena. Bland dem var det ca 30 personer, som behandlade rehabiliteringsärenden. Då fanns det årligen ca 12 000 personer, som årligen skulle rehabiliteras.
Också nuförtiden känner man till rusning när det gäller arbetsmängd, men man behöver inte utföra övertidsarbete kvällstid. I dagsläget arbetar knappa elva personer på heltid med frågor rörande krigsskadeersättningar. Det är vardagsmat att med egen kraft finslipa processerna och verksamhetssätten utan någon Klock-Kalle. Vad gäller digitaliseringen är vi föregångare.
Lagändringar sker ofta
Militärskadelagsändringar ägde rum kontinuerligt, varför det uppstod rikligt med direktiv rörande behandlingen. Juristerna måste i månader studera tillämpningspraxisen. I 1959 års riksdagsspörsmål ansåg man, att Olycksfallsbyrån hade börjat tolka lagen strängare än tidigare. Krigsinvalidernas Brödraförbund anklagade byrån för en oskäligt stram tolkningslinje.
På 1960-talet besöktes byrån dagligen av rentav ett hundratal klienter. I början av 1980-talet kallade en krigsinvalid i sitt brev Olycksfallsverket för ”poprikohfs” byrå efter att han blivit förnärmad av dess sätt att betjäna klienterna.
Finkamningarna ökade rusningen
På 1980-talet företog man runtom i Finland finkamningar i avsikt att finna de skadade som inte hade kunnat eller velat ansöka om ersättningar. Olycksfallsverkets anställda begav sig tillsammans med Krigsinvalidernas Brödraförbund ut i olika delar av Finland för att fylla i ansökningsblanketter. Resultatet blev ca 20 000 nya ansökningar, som naturligtvis gav orsak till en ny rusning.
Samarbetet såväl mellan Krigsinvalidernas Brödraförbund och Statskontoret liksom också mellan de andra veteranorganisationerna och Statskontoret är nuförtiden särskilt intensivt och gott. Tillsammans strävar vi till att klienterna snabbt får de serviceformer som hör dem till och som är så kvalitativt högtstående som möjligt. Vi strävar till att åstadkomma en utomordentlig kunderfarenhet. Kundtillfredsställelsen när det gäller militärskadeärenden har också varit av toppklass, med skolskalan hela 9,4.
Sjuk- och brödrahemmen
Många sjuk- och brödrahem grundades med början på 1970-talet på olika håll i Finland för vård och rehabilitering av krigsinvaliderna. En av Social- och hälsovårdsministeriet tillsatt sjukhemsarbetsgrupp ansåg, att det på 1980-talet gällde att bygga ytterligare 900 anstaltsplatser. Ännu på 1990-talet grundade man sjuk- och brödrahem på flera olika orter.
Anstalter, vilkas prissättning per vårddag verket årligen fastställde, fanns i början av 1990-talet ca 60. För övervakning av anstalterna grundades en övervakningsgrupp, vars inspektörer företog regelbundna inspektioner. För att förenhetliga verksamhetssätten inledde man år 1988 anstalternas gemensamma rådplägningsdagar.
Arbetet går vidare
Republikens president Urho Kekkonen konstaterade år 1980. att krigsinvalidernas service på ålderdomen bör tryggas. Arbetet med krigsskadeärendena förmodade man att skulle räcka fram till åren 2010–2020. Kundprognoserna har ändå behövt förnyas många gånger därför att krigsinvaliderna lever rentav upp till mera än 100 år.
För närvarande är största delen av våra kunder som omfattas av militärskadelagen värnpliktiga och fredsbevarare som sårats från tiden före år 1991. Om dessa lever lika länge som krigsinvaliderna, har Statskontoret kunder i enlighet med militärskadelagen ännu ca 50 år framåt i tiden.
Vi ger vid behov råd i alla slags ärenden. Ett kontinuerligt samarbete med avtalsanstalternas servicerådgivning stöder våra kunder. Årligen anordnar vi Rådplägningsdagar kring aktuella ämnen. I dessa dagar deltar också Krigsinvalidernas Brödraförbunds verksamhetsledare. Om det goda samarbetet och den goda andan vittnar den feedback som hördes på Rådplägningsdagarna: ”Här är det lika bra stämning som på en släktträff”.
Vi tackar varmt Krigsinvalidernas Brödraförbund för ett utmärkt samarbete till fromma för våra hedersmedborgare!
Tiina Kyttälä, Servicechef, Statskontoret
Biträdande direktör Hanna Koskinen, Statskontoret
